Invasiva främmande arter

Spridningen av invasiva främmande arter ökar i landet. Exempel på invasiva arter är blomsterlupin, kanadensiskt gullris, jätteloka, jättebalsamin, sjögull och parkslide.

Invasiva främmande arter är ett växande problem i Sverige och många andra länder bland annat på grund av ett förändrat klimat. Arter som tidigare inte varit något stort problem då de hållit sig på samma ställe har nu börjat sprida sig både på land och i vatten. De invasiva arterna tränger ut de naturliga arterna och kan orsaka stora samhällskostnader.

Privatpersoner kan sprida invasiva främmande arter ofta utan att ens veta om det, till exempel genom att slänga växtavfall i naturen, köra båt genom bestånd av invasiva vattenväxter eller ta med sig frön hem från en utlandsresa. Även import och försäljning av växter och frön gör att invasiva främmande arter är ett växande problem i Sverige.

Det är alltid förbjudet att sprida de arter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och smal vattenpest. Men det finns också arter som inte är förbjudna men som kan skada den biologiska mångfalden i Sverige. Det gäller till exempel sjögull, svarthuvad snigel, blomsterlupin och parkslide.

Det är fastighetsägaren som ansvarar för att vidta åtgärder mot de EU-listade arterna.

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

Rapportera fynd av invasiva arter här

På Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Östergötlands webbplatser hittar du information om hur man kan förhindra spridning och bekämpa arterna.

Om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats
Om invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Östergötlands webbplats

Viktigt att tänka på vid bekämpning av invasiva växter

• Planera bekämpningsåtgärder noga, beroende på vilken art du ska bekämpa
• Bekämpningsåtgärder kan behöva utföras under flera år
• Invasiva växter får inte komposteras eller sorteras bland trädgårdsavfall
  
• Transportera växterna väl förslutna så de inte sprids vidare
  
• Sorteras som brännbart material på återvinningscentralen