Frågor och svar om VA-taxa

Nyinvesteringar liksom förnyelse av äldre anläggningar släpar efter. Sveriges befolkningen ökar, klimatförändringarna ställer nya krav, föroreningar i form av kemikalier, läkemedelsrester och mikroplatser ska tas om hand. För detta krävs förbättrad förnyelseplanering och investeringsplaner, men även ökade resurser, personella som ekonomiska. Taxorna behöver i snitt fördubblas på 20 års sikt.

Många kommuner saknar kapacitet att genomföra nödvändiga investeringar. Det är särskilt tydligt för mindre VA-organisationer. Vi tror att en stabil VA-organisation bör arbeta med en kritisk massa om cirka 50 000 invånare, att jämföra med mediankommunen som har runt 16 000. Dagens VA-organisationer är dessutom dimensionerade för en tid då investeringar redan var gjorda och fokus låg på drift av anläggningarna. Erfarenheter visar att när organisationer stärks, till exempel genom olika samverkanslösningar, ökar investeringstakten och eftersatta behov kan börja åtgärdas.

Vattentjänsterna produceras alltid lokalt och utifrån de förutsättningar som råder i varje enskild kommun. VA-taxor sätts utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär att de samlade intäkterna från taxans avgifter inte överstiger de samlade kostnaderna för de kommunala vatten och avloppstjänsterna.
Skillnaderna i avgiftsnivå beror främst på att kostnaden för att bygga och driva VA-systemen varierar i kommunerna på grund av olika förutsättningar som är svåra att påverka, t ex storlek, läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla etc. Vidare spelar historiskt olika sätt att hantera investeringskostnader in, som påverkar den sk. kapitalkostnaden.

De behövs för att:

• Bygga ut ledningsnät och kapacitet till både nya bostäder och befintliga områden som idag inte har kommunalt VA, men som behöver det på grund av ökade krav på miljöskydd.
• En snabbare takt för förnyelse av ledningsnäten än vad som är fallet idag. Dagens förnyelsetakt behöver öka med 40 procent.
• Anpassa VA-infrastrukturen för kommande klimatförändringar.
• Säkra dricksvattenkvaliteten även på sikt genom att se till att alla vattenverk har tillräckliga barriärer (reningssteg).
• Möta nya krav på avloppsrening vad gäller till exempel läkemedelsrester och slamhantering.
  

Nej, VA-taxan är ett uselt mått på att värdera kvaliteten i en kommuns sätta att sköta sina vattentjänster. Låg taxan kan t ex både bero på att infrastrukturen är eftersatt och illa underhållen eller väldigt välskött och effektiv.

Ja.